Forskningsstöd SAVRY
SAVRY står sig väl till mycket väl vid jämförelse med andra beslutsstöd/instrument (Olver et al., 2009; Singh et al., 2011). Det finns även en svensk avhandling (Åström, 2016) som visar att utredningar som genomfördes med stöd av SAVRY-instrumentet belyste signifikant fler risk- och skyddsfaktorer än utredningar från övriga grupper (utredningar som genomförts med stöd av ADAD eller inget instrument s.k. traditionell metod). ADAD-utredningar innehöll inte signifikant fler risk- och skyddsfaktorer än utredningar genomförda utifrån traditionell metod.
Risk- och skyddsfaktorer från SAVRY- och ADAD- utredningarna predicerade återfall i icke-våldsbrott signifikant bättre än faktorer från den traditionella metoden. SAVRY-utredningarna predicerade återfall i våldsbrott, vilket ingen av de andra metoderna gjorde. Faktorerna från SAVRY-utredningarna var bättre på att också predicera återfall i antal brott. Resultaten visade även att socialsekreterarna i SAVRY-gruppen matchade bättre mellan ungdomars bedömda behov och rekommenderade insatser för dessa behov. För kriminogena behov relaterade till antisocialitet tillsattes behandling för detta, liksom för kriminogena behov relaterade till missbruk och familj. Dessa samband var starka även vid kontroll för övriga kriminogena behov. I kontrollgruppen (ADAD + traditionella utredningar) fanns endast matchning mellan bedömda kriminogena behov inom området missbruk och missbruksbehandling.
Graden av återfall var lika hög för båda ungdomsgrupperna vid uppföljningen Resultaten visar dock att återfallen var lägre för de ungdomar där matchningen mellan kriminogena behov och insatser var god, detta gällde enbart i SAVRY-gruppen.
Andra studier visar att interbedömaröverenstämmelsen, där två eller fler personer som genomgått utbildning och samträning oberoende av varandra bedömer samma ärende på likartat sätt, bedöms vara hög (e.g., Dolan & Rennie, 2008; Meyers & Schmidt, 2008; Viljoen et al., 2008, Lardén et al., manuskript).
De studier som genomförts med SAVRY har visat likartade resultat beträffande prediktiv förmåga i olika länder och i varierande grupper av unga (Chapman et al., 2006; Gammelgård, 2008; Lodewijks et al., 2008; Welsh et al., 2008) samt i jämförelser mellan pojkar och flickor (Gammelgård, 2008; Meyers & Schmidt, 2008; Penney et al., 2010)
De studier som bedrivits skedde ursprungligen i forskningsmiljöer där forskningsassistenter genomförde skattningarna (e.g., Gammelgård, 2008; Lodewijks et al., 2008 ). Nyare studier avseende kliniker/praktikers prediktiva bedömningar med stöd av SAVRY visar dock också goda resultat (Childs et al., 2013; Hilterman et al., 2013; Vincent et al., 2012). En studie fann också att SAVRY positivt inverkade på kvaliteten på behandlingsplanering för unga lagöverträdare (Vincent et al., 2012).
Therese Åström, Avhandlingen ”Att bedöma behov – utredningar av ungdomar som begått kriminella handlingar”.
Syftet med avhandlingen var att undersöka socialsekreterares utredningar och bedömningar av ungdomar som uppvisat kriminellt beteende, samt matchning mellan bedömda behov och rekommenderade behandlingsinsatser. I fokus är det strukturerade risk- och behovsbedömningsinstrumentet Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY), som jämförs med två andra vanligt förekommande sätt att utreda ungdomars kriminalitet inom socialtjänsten; Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD), samt utredning utan något instrument till stöd, så kallad traditionell utredning.
Slutsats: SAVRY bidrog till att socialtjänstens utredningar av ungdomar som begått allvarliga kriminella handlingar fick en högre kvalité. Specifikt bidrog tillämpningen av SAVRY till bättre kvalité genom fler dokumenterade risk- och skyddsfaktorer, säkrare prediktion av återfall i allvarliga brott, bättre tillämpning av risk- och behovsprinciperna (vilket inkluderar en bättre matchning till insatser), samt ett samband med lägre återfall i brott givet att dessa principer användes. Fynden i denna avhandling visar att ett strukturerat risk- och behovsbedömningsinstrument, SAVRY, är att föredra framför ADAD och den traditionella metoden när utredningar och bedömningar av unga som begått allvarligare typer av brott ska genomföras.
Statens beredning för medicinsk utredning, SBU, har i en systematisk översikt utvärderat strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder som används för ungdomar, 12 till 18 år, som begått kriminella handlingar. Ekonomiska och etiska aspekter samt en praxisundersökning ingår även i rapporten. I rapporten “Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet” (2019) utvärderas bland annat SAVRY. En slutsats är att strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder troligen ger vägledning vid bedömning av ungdomars risk för återfall i våld och annan kriminalitet (måttlig vetenskaplig tillförlitlighet).