SAVRY – Structured Assessment of Violence Risk in Youth
Bedömningar av risker görs dagligen och oundvikligen i det praktiska arbetet med unga med antisocialt utagerande. Det sker dock med varierande tydlighet och vetenskaplig underbyggnad. Ett vanligt misstag är att man endast fokuserar på en eller ett par faktorer som fattigdom, egna övergreppserfarenheter, frånvarande pappor, skolproblem, droger etc istället för att mer systematiskt gå igenom vilka riskfaktorer som driver kriminalitetsutvecklingen hos en enskild ungdom.
Vad är SAVRY?
SAVRY kompletterar men kan inte ersätta utredningar som genomförts med stöd av ADAD och andra instrument/beslutsstöd, liksom dokumentationssystem som BBIC, Barns behov i centrum.
SAVRY är utarbetad av Randy Borum, Patrick Bartel och Adelle Forth (2002). Svensk översättning och fackgranskning har genomförts av Niklas Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet (2004).
SAVRY kan användas av tillräckligt utbildad personal anställda inom socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, HVB-hem och andra institutioner.
Bedömning
En strukturerad risk- och behovsbedömning görs för att:
- Öka säkerheten och kvaliteten i utredningar om risker och behov hos den unge och hans eller hennes nätverk.
- Rikta insatser/behandling till de ungdomar som behöver dem mest.
- Tydliggöra behov av parallella insatser.
- Öka kommunikationen och underlätta remisser mellan socialtjänst och psykiatri.
SAVRYS målgrupp, unga av båda könen mellan 12-18 år:
- Som begått våldsbrott – misshandel och rån.
- Som begått andra allvarligare brott – inbrott, bilstölder, narkotikasmuggling/langning etc.
Till annan allvarlig kriminalitet räknas i detta sammanhang inte sexualbrott (för detta finns risk/behovsskattningschecklistan ERASOR), enstaka händelser med snatterier eller skadegörelse, marijuana/cannabisrökning, olovlig körning eller legitimationsförfalskning.
